Som vanligt...
Halloj.
Var å fikade/lunchade en sväng med Natalie förrut. Var ju ett tag sen man hade ett socialt liv så att säga. Dock orkade jag inte ta med mig utseendet till stan så jag valde att inte vistas på så mycket öppna platser. Haha. Det var trevligt iaf! Som vanligt när våra samtalsämnen drar igång blir man deppig och frustrerad :p Man inser vad man egentligen lever för liv jämfört med många andra. Man ska inte klaga för man ska tänka på barnen i Afrika and so on and so on... Men ibland måste man väl få fundera lite. Eller hur? Alla har väl sina önskingar och dom behöver inte vara stora och omöjliga. Fast dom ändå är det för vissa. Vissa föds med en silversked i munnen helt enkelt och glider på en räkmacka genom livet.
Jag föddes till ett bra liv och det har jag absolut inga invändnignar för. Jag har aldrig mått dåligt eller behandlats dåligt av t.ex min familj. Men det betyder ju inte att man har det som man ibland önskar att man kunde haft det. Det kanske bara handlar om ett "karriärbyte"? En drömutbildning eller något i den stilen. Ibland är vägen dit så jävla lång alltså. Man står på samma plats och trampar och hoppas på att anden i flaskan dyker upp och ger en 3 önskningar. Typ.
Alla har sina drömmar. För vissa är vägen dit inte längre än en meter. Medans andra står och tittar på och vet att man aldrig når dit.
Sådär ja. Nu har jag varit lite filosofisk eller vad man säger, men det är så svårt att förklara vad jag menar så det blir bara en massa ordbajs. Mitt i allt depp gick vi och köpte varsinn trisslott och jag vann såklart ingenting medans Natalie vann 25 kr :p Köpte en ny lott och nån slags billig skitlott som man inte heller vann nåt på. Jaja, det var väl värt ett försök iaf!
Herrå.
Var å fikade/lunchade en sväng med Natalie förrut. Var ju ett tag sen man hade ett socialt liv så att säga. Dock orkade jag inte ta med mig utseendet till stan så jag valde att inte vistas på så mycket öppna platser. Haha. Det var trevligt iaf! Som vanligt när våra samtalsämnen drar igång blir man deppig och frustrerad :p Man inser vad man egentligen lever för liv jämfört med många andra. Man ska inte klaga för man ska tänka på barnen i Afrika and so on and so on... Men ibland måste man väl få fundera lite. Eller hur? Alla har väl sina önskingar och dom behöver inte vara stora och omöjliga. Fast dom ändå är det för vissa. Vissa föds med en silversked i munnen helt enkelt och glider på en räkmacka genom livet.
Jag föddes till ett bra liv och det har jag absolut inga invändnignar för. Jag har aldrig mått dåligt eller behandlats dåligt av t.ex min familj. Men det betyder ju inte att man har det som man ibland önskar att man kunde haft det. Det kanske bara handlar om ett "karriärbyte"? En drömutbildning eller något i den stilen. Ibland är vägen dit så jävla lång alltså. Man står på samma plats och trampar och hoppas på att anden i flaskan dyker upp och ger en 3 önskningar. Typ.
Alla har sina drömmar. För vissa är vägen dit inte längre än en meter. Medans andra står och tittar på och vet att man aldrig når dit.
Sådär ja. Nu har jag varit lite filosofisk eller vad man säger, men det är så svårt att förklara vad jag menar så det blir bara en massa ordbajs. Mitt i allt depp gick vi och köpte varsinn trisslott och jag vann såklart ingenting medans Natalie vann 25 kr :p Köpte en ny lott och nån slags billig skitlott som man inte heller vann nåt på. Jaja, det var väl värt ett försök iaf!
Herrå.
Kommentarer
Trackback
