prodigio

Hallå allihopa som eventuellt har saknat mig!
Nu är jag som sagt hemma efter ett resande på närmare 2 veckor. Det har varit underbart! Men samtidigt har det varit lite jobbigt också, det ska jag inte sticka under stolen med.

Resan började ju iaf natten mot den 23:e april då vi bussade till Arlanda. Det vart inte mycket sömn på den bussresan måste jag erkänna och inte heller på planet som vi satt på i 5 timmar. Dötrött, var den rätta benämningen på hur man mådde när vi anlände i stekhettan. Ja, det var äckligt varmt där i Gran canaria. Genomsnittet den veckan var väl ungefär på 36 grader i skuggan, i skuggan! Nåväl, vi anlände på vårat hotell Rocas Rojas. Det är som nå slags radhus man bor i och jag bodde med Johanna och Anna nästan längst uppe på berget utan AC(!) Ni kan ju tänka er hur det var att sova på nätterna. Eller ja, mornarna. Vi var ute och partade en hel del under veckans gång och trots det behövde vi inte göra av med många kronor i det där otroligt dyra landet. Som ni kanske räknat ut så vill alla krogar gärna ha in 10 tjejer eftersom det både lockar andra och att vi gör av med mer pengar än om vi skulle ha kommit 2 st. Krogarna seriöst bråkade om oss. Och för att vi skulle komma in så mutade dom oss med diverse drycker. Det var allt i från drinkar (som knappt innehöll någon sprit) till ett flertal champagne-flaskor. Man säger ju att gratis är gott. Detta hände varje gång vi var ut och ingen var ju nöjdare än oss. Lite synd var att det var lågsäsong där just nu och därför var det inte mycket skandinaver. Men några fanns det ju iaf att kommunicera med.

Förrutom att vi festade så försökte vi sola. Men det var inte långt ifrån omöjligt. Vi hade nämligen prickat in rätt vecka för värmeböljan. Det var nämligen så att det var något som hette "Kalima" just den veckan vi var där. Det betyder att det kommer in afrikanska vindar som gör att det blir ovanligt varmt - nåt i den stilen iaf. Så ja, man var inte så pigg på att ligga och pressa i den värmen, bakfull dessutom. Detta resulterar alltså  i att jag inte är så brun som jag hade velat bli, förjävligt. Och den lilla brännan jag lyckades åstadkomma glömde jag tydligen på planet hem.

Vi hann med en hel del den veckan och självklart hann vi sjunga en del också. När vi kom hem till Sverige på valborgsmässoafton var det raka vägen till Uppsala där vi spenderade 2 nätter. Där fick vi bland annat repa lite låtar med en gospel-kör, GRYMT ROLIGT! Vi for vidare till Stockholm i fredags där vi egentligen skulle ha stannat tills idag, men jag och Johanna tog ett tåg hem igår istället. Var less på att vara borta vid det laget.

Nu är man back to reality alltså och det känns förjävligt. Har en miljard skoluppgifter att ta itu med innan betygen ska vara satta. Men men, det är sånt som måste göras och det är lika bra att sätta igång på direkten.

Återkommer.