För jag har tagit studenten!
Men fyfan va hemskt det känns :(
Gårdagen var o-t-r-o-l-i-g. Jag var inte peppad alls innan, men jag kan lova er att jag blev det. Lyckades kamma hem 3 fyllor på en dag och det var totalt värt det.
Champagnefrukosten ägde såklart rum i busbacken med resten av Sundsvalls studenter. Fick i mig en hel stor flaska på tom mage och sedan vinglade vi ner till hedbergska för att ha guldtrofé. Riktigt roligt var det och vi kom 3a av hela skiten :D Vilket resulterade i att vi fick gå ut som 3a på trappen också.
Efter guldtrofén åkte vi hem till A-L och hämtade hennes kläder och sedan hämtade mamma upp oss och vi for hem till oss och gjorde oss i ordning. Därefter skjutsade hon ner oss till skolan där vi skilldes åt. Avslutning i aulan stod på schemat och det var väl lite sådära, tråkigt. Sedan var det avslutning i klassrummet med lärare och elever. Kunde inte undvika att få lite tårar i ögonen där.
Dags att gå ut på trappen. Precis innan slog mitt hjärta i hundranittio för jag var så nervös. Ingen aning om varför. Vi skuttade iaf ut som lyckliga studenter där jag möttes av släktingar som hängde en massa blommor, skumpa och gosedjur runt min hals så jag trodde den skulle gå av, men det gjorde inget :)
Lastbilsåkningen var tamefan det roligaste jag gjort i hela mitt liv! Det var det som gjorde min dag alltså. Vi skrek, vi peppade, vi sjöng och ja, you name it! Det kändes dock som att det tog slut på 2 sekunder.
Sen var det dags för mottagning och den ägde rum i bredsand hos pappa och Marianne. Där bjöds det på riktigt god buffémat och jag fick presenter :p En massa pengar, glas och skålar från bodanova, parfym och ett underbart fotoalbum som mamma hade gjort :) Jag är helnöjd!
Åkte in till stan och till Alexander Gredemyr, där i stort sätt alla i klassen var :) Tog ut piano och gitarr på hans innergård där vi hade allsång och mycket trevligt. Jag och Natalie avrundade därifrån lite tidigare för att gå emot Svenssons, men där var det en kö som hette duga. Och kön på stadshuset, ja jag har aldrig sett värre. Vi gick tillbaka till Alex där vi mötte upp resten av klassen och då gick vi tillsammans till Oscars där kvällen spenderades.
En dag att minnas, kan man lungt säga. Men usch va deppig jag är idag. Det är över nu...
Arbetslös, tjalalalala!
Gårdagen var o-t-r-o-l-i-g. Jag var inte peppad alls innan, men jag kan lova er att jag blev det. Lyckades kamma hem 3 fyllor på en dag och det var totalt värt det.
Champagnefrukosten ägde såklart rum i busbacken med resten av Sundsvalls studenter. Fick i mig en hel stor flaska på tom mage och sedan vinglade vi ner till hedbergska för att ha guldtrofé. Riktigt roligt var det och vi kom 3a av hela skiten :D Vilket resulterade i att vi fick gå ut som 3a på trappen också.
Efter guldtrofén åkte vi hem till A-L och hämtade hennes kläder och sedan hämtade mamma upp oss och vi for hem till oss och gjorde oss i ordning. Därefter skjutsade hon ner oss till skolan där vi skilldes åt. Avslutning i aulan stod på schemat och det var väl lite sådära, tråkigt. Sedan var det avslutning i klassrummet med lärare och elever. Kunde inte undvika att få lite tårar i ögonen där.
Dags att gå ut på trappen. Precis innan slog mitt hjärta i hundranittio för jag var så nervös. Ingen aning om varför. Vi skuttade iaf ut som lyckliga studenter där jag möttes av släktingar som hängde en massa blommor, skumpa och gosedjur runt min hals så jag trodde den skulle gå av, men det gjorde inget :)
Lastbilsåkningen var tamefan det roligaste jag gjort i hela mitt liv! Det var det som gjorde min dag alltså. Vi skrek, vi peppade, vi sjöng och ja, you name it! Det kändes dock som att det tog slut på 2 sekunder.
Sen var det dags för mottagning och den ägde rum i bredsand hos pappa och Marianne. Där bjöds det på riktigt god buffémat och jag fick presenter :p En massa pengar, glas och skålar från bodanova, parfym och ett underbart fotoalbum som mamma hade gjort :) Jag är helnöjd!
Åkte in till stan och till Alexander Gredemyr, där i stort sätt alla i klassen var :) Tog ut piano och gitarr på hans innergård där vi hade allsång och mycket trevligt. Jag och Natalie avrundade därifrån lite tidigare för att gå emot Svenssons, men där var det en kö som hette duga. Och kön på stadshuset, ja jag har aldrig sett värre. Vi gick tillbaka till Alex där vi mötte upp resten av klassen och då gick vi tillsammans till Oscars där kvällen spenderades.
En dag att minnas, kan man lungt säga. Men usch va deppig jag är idag. Det är över nu...
Arbetslös, tjalalalala!
Kommentarer
Trackback
